Mars
2015..
Ni vet alla att man varje nyår säger att man ska börja träna, 2015 var det året jag inte bara sa det utan gjorde det oxå. Jag tränade stenhårt varje dag och kände att jag verkligen hade hittat något som jag gillade att göra. Sedan i februari började min rygg krångla och jag fick mer och mer ont. Till sist tog jag mig inte ur sängen. Jag sökte för mina problem, allvarligt denna gång då jag gjort det tidigare men utan vidare resultat. Läkarna har bara sagt att det är träningsvärk och växtvärk. I stort sett har jag haft problem med min rygg i 5 års tid. Jag var med om en olycka 2009 där allt startade. Olyckan i sig ska jag göra ett inlägg om senare.Bilden nedan är tagen från en av de dagarna som jag var hemma och låg nerbäddad för att se på serie, haha

Vi fick en tid på vårdcentralen iallafall och vi åkte dit och läkaren bedömde att det bara var en sträckning som har kommit från den hårda träningen. Jag fick tabletter utskrivna som var muskelavslappnande och sedan fick jag en spruta i ryggen för att ta bort den värsta smärtan. Jag besökte även en kiropraktor som gav mig akupunktur vilket hjälpte min kropp att slappna av och det hjälpte även mot smärtan. Jag var hemma från skolan under ett par veckor för att se om tabletterna gjorde verkan så att jag kunde komma på benen igen. Jag trodde då att jag enbart skulle äta tabletter i några veckor kanske en månad men så vart det inte.... Jag äter fortfarande tabletter. Jag kunde inte gå utan kryckor och låg mest ner under en lång period innan jag kunde ta mig ut för att gå ett varv runt kvarteret. Det kändes så mesigt att man för tre veckor sedan kunde tränna två timmar på gymmet och nu kunde man inte ens gå runt kvarteret utan att behöva stanna av smärta.
En kväll fick jag kramper i ryggen som inte gick över och vi har tvungna att ringa ambulans och åka till akuten. Jag fick morfin rakt in i blodet som stoppade kramperna.Jag spenderade en natt inne på akuten och det vi fick veta var att jag skulle börja äta morfin. Detta kändes lite skrämmande eftersom att alla vet att morfin är tunga grejer. På bilden nedan är jag helt hög på morfin och mamma kände att hon var tvungen att ta en bild, haha.
Efter detta fick jag en remiss till röntgen då dom hade insett att det var något som inte stod helt rätt till i ryggen. Det kändes så skönt att någon äntligen tog min smärta på allvar och inte bara sa att jag skulle börja träna eller träna hårdare.

2016..
Ett år senare sitter jag här idag och vet att jag kommer bli opererad i maj. Jag har inte fått något datum än etersom att jag har övningar jag måste göra varje kvart för att tänja ut min rygg. Läkarna måste se att dessa övningar ger resultat och att jag är redo för operation vilket jag känner att jag verkligen är. Jag behöver detta eftersom att jag vill komma igång och träna igen. Jag saknar verkligen träningen, jag har både tränat på gym och kampsport men det vet jag att jag inte kommer kunna utöva efter operationen. På onsdag är det dags för mig att åka till Stockholm Spine Center för att träffa min sjukgymnast. Jag är lite nervös över att jag inte har gjort mina övningar tillräckligt bra men förhoppningsvis går det igenom och jag får ett datum för operation.
Tack för att du har tagit en minut eller två av din dag för att läsa detta, kram <3